Tredje matchen i rad för oss så väntade på fredagskvällen ett topplag i serien som motståndare. Cassi som inför kvällens match stod på 13 inspelade poäng efter 4 segrar och 1 oavgjord. 

Vi kom ändå till start hyfsat optimistiska. Självklart medvetna om att det skulle bli svårt, men också medvetna om att vi har gjort det bra i de tidigare mötena med topplagen, 1-3 mot Qaran och 1-2 mot serieledarna Åkeshov stärkte oss i vår tro på vad vi gör.
Efter lite tveksamheter hos några spelare att ställa upp i matchen pga sjukdomar och skador och liknande så fick vi ändå ihop en trupp på 16 personer, vilket självklart är härligt att se! Bäst av allt var att undertecknad fick göra comeback efter skadefrånvarot! (Sämst på plan men men… Ändå härligt att vara tillbaka!)

När matchen drar igång, så visade det sig att det bara var ett lag på banan. Vi gjorde inte många rätt alls, vi höll aldrig i bollen, vi hade bland det sämsta snacket jag varit med om (och då är det illa!) och det kändes bara som en tidsfråga innan målet skulle komma.
Det dröjde ändå ungefär 20-25 innan 1-0 kom. Cassi gjorde en kort hörnvariant så en kille får stå hur länge som helst utan någon press på sig och måtta ett inlägg från straffområdeskanten. Därifrån prickar han skallen på en medspelare som enkelt nickar in bollen i nät. Otagbart för Jocke i mål.

Efter målet så fortsätter halvleken på liknande sätt. Vi kommer upp i något enstaka försök, och har väl inga större målchanser egentligen. Vad vi dock hade var Kims galna långskott, där han på något sätt vänder och skjuter samtidigt, och bollen går stenhårt mot målvakten som med solen i ögonen träffas av bollen och styr den rakt upp i ribban och ner på mållinjen. Sen hade även Pete ett bra läge där han avslutar från straffområdeskanten men i övrigt skapar vi inte särskilt mycket.
Istället gör Cassi både 2 och 3-0 och det kunde blivit mer. De sårade oss enormt med sitt fina inläggsspel som vi hade svårt att försvara oss mot. Man får inte ge Cassispelarna så mycket tid att stå och måtta, då är de farliga.

I paus är vi väldigt besvikna på vår så kallade ”insats”. Vi bestämmer oss för att inte rasa ihop ännu mer, utan att göra en bra andra halvlek och se det som en match som fortfarande står 0-0 i.
Och oj, vilken scenförändring det blev! Från att ha varit totalt utspelade i första, så tar vi över matchen ganska rejält, och är det laget som skapar flest, och bäst, målchanser.

Visst, Cassi ledde med 3-0 och slappnade väl av och gick ner sig en del, men vi lyfter oss verkligen rejält. Vi vågar hålla bollen och rulla runt den, och hotar även i djupled där vi skapar flera chanser där Cassis målvakt får göra flera fina ingripanden.
Cassi är dock laget som lyckas göra mål först i andra halvlek. Jag vet faktiskt inte riktigt vad som hände, men vi tappar bort dom, förlorar lite 50/50dueller och helt plötsligt står en kille mitt i vårt straffområde och skjuter, via en back tror jag, så att det studsar in i mål. Trist med tanke på den prestation vi ändå stått för under halvleken.

Men vi jobbar på, och skapar ändå lite tryck på Cassi som rensar ut en boll till inkast. Här tar Mattias en riktigt bra löpning, Peter är snabb i tanken och stark i armarna och gör ett riktigt bra inkast mot Mattias. Han lyckas starkt hålla undan sin försvarare, och lobba målvakten och sätta det så sköna och rättvisa målet till 1-4. Det ger kanske inga poäng, och kan tyckas vara av akademiskt betydande, men att vi ändå lyfter oss och grejar oavgjort i andra halvlek efter en så dålig prestation i första tycker jag känns riktigt bra, och det tyder på den lagmoral, och den disciplin som vi fått in i vårt lagbygge!

Matchens stjärnor… Ser vi på första halvlek får inte en jävel någon stjärna, bland det sämsta jag varit med om i ”nya KFK”. Under andra halvlek känner jag ändå att Jens förtjänar ett omnämnande. Att han flyttade upp från mittbacken till centrala mittfältet gjorde stor nytta och hade stor del i vårt lyft i andra halvlek. Mattias med målet ska såklart ha cred han också. Överlag så gör hela laget en klart godkänd insats under andra halvan av matchen.

Avslutningsvis vill jag också påpeka att ryktena om Cassis grinighet och fysiskt hårda spel, iaf i den här matchen, varit klart överdrivna. Cassi var i den här matchen ett av de ”snällare” lagen jag mött, och gick inte alls fult eller hårt in i särskilt många dueller, och de gnällde heller inte särskilt mycket på domaren när domsluten gick emot dom eller när man, som jag, råkar komma lite sent in i någon duell eller så. Trevlig match på det sättet!

Jag kan bara konstatera att Cassi vinner rättvist, men att om vi börjat spela i första halvlek istället för i andra så hade resultatet åtminstone blivit jämnare. De är knappast omöjliga, och det ska bli spännande nästa möte med dom att se om vi kan bjuda upp lite bättre.

Mycket spännande matcher nästa omgång, toppmötet Cassi-Åkeshov och framförallt, Snipers – KFK där det ryktas om publikrekord... Spännande var ordet!

Väl mött!
/Rickard Björkén #15, assisterande matchrapportör!