Guld!
Guld!
Det skulle visa sig bli en tuff helg med matcher på naturgräs, varmt väder och sömn i skolsal. Men när rätt fokus infinner sig hos J15 så skall det mycket till för att stoppa dem från framgångar. Under hela helgen spelades jämna matcher, just jämna matcher där det hettar till lite i är det som killarna gillar, det känns nästa som dom är lite beroende av den typen av matcher ibland. Samtidigt så lyckades vi även hålla ihop spelet och spela riktigt bra fotboll när det behövdes som bäst.
I gruppspelet stod för oss två okända norska lag samt Hertzöga (mest kända för att slagit ut Hammarby med 4-0 i svenska cupen i början av 90-talet). Första matchen mot Bøler IF där fokus egentligen var att alla killarna skulle få speltid, samtidigt ville vi ha en bra start. Bra start blev det, ett massivt spelövertag och en rad chanser radades upp med träffar i virket, tätt utanför eller räddning av målvakt. I den andra halvleken jobbar vi till slut till oss en straff som Ömur sätter. Ömur lyckas även nicka in 2-0 efter ett mönsteranfall.
Den andra matchen spelades mot Fet IL. Här vart det fysiskt, mycket fysiskt. Stora killar med attityd som spelade på gränsen, och när domaren inte blåser så måste vi anpassa oss till nivån domaren lägger något vi pratat om under seriespelet under våren. Jag tror Fet IL skulle tjänat på att spela mer fotboll och inte försöka spela som dom gjorde, nu smällde det på big-time. När Ömur satte 1-0 på en snabb spelvändning vart det ännu mer liv på norrmännen och värre blir det när det blir en kvittering strax efter vårt ledningsmål. När sedan Isac sätter 2-1 bollen på en hörna blir det mer och mer frustrerat, när sedan Nicke springer ifatt deras ”superstar” och tar bollen för att sedan vända upp och lägga en perfekt passning till vårt mittfält brister det totalt för ett par av spelarna i Fet IL. Blir ett rött kort samt ett par gula, samtidigt som vi håller stilen. Disciplinerat, snyggt!
I den sista gruppspelsmatchen väntade Hertzöga. Skulle visa sig bli en mycket lugnare match där vi med ett nytt mittfält (Viggo/Källsy/Z) styr matchen på ett föredömligt sätt. Säker 2-0 seger med Max och Z som målskyttar.
Gruppetta och kvartsfinal. Än en gång stod Fet IL för motståndet, men det var deras andra lag. Lite spända på om det skulle bli samma holmgång som senast, det skulle det inte. Efter en stabil 1-0 ledning där Erik petade in ledningsmålet skulle det bli klassisk norsk fotboll, långa bollar. Som tränare undrar man lite om norska fotbollsförbundet inte borde ta några utvecklingssteg och lämna Drillo taktiken från 90-talet, det var trots allt 20 år sedan det var några framgångar med den spelstilen…. Med det sagt så var det tråkigt att en av alla långbollar lyckas nå fram och kvitteringen var ett faktum. Som alltid när det bränner till lite kliver vi fram och Klemetz ordnar en straff som Eren sätter säkert i mål.
I semifinalen stod Degerfors IF som motståndare. Vi får till en grym start och spelar ut hela vårt register och på en av alla hörnor lyckas Ömur nicka in ledningen till 1-0. Vi skapar massor av chanser och borde avgjort denna match redan i första halvlek. Men i ett av de få anfall Degerfors hade så blir det en väldigt olustig studs som ställer vår målvakt helt och 1-1 är ett faktum. Vi fortsätter att skapa chanser och har en 4-5 väldigt bra målchanser i slutet av matchen men slutresultatet blir 1-1 och det hela skall avgöras med straffläggning. Efter två fina räddningar av Gabbe så var finalplatsen bärgad, extra skönt att bli matchhjälte efter den oturliga kvitteringen.
Final mot Arvika med gissningsvis 500-600 personer på läktaren som alla höll på hemmafavoriterna, Arvika. Vi hade dock ca 10 st av våra supportrar på plats med farfar Åke i spetsen J
Line-up, linjedomare mycket folk på läktaren och samtliga BSK spelare laddade till tänderna och vilken match det skulle bli från BSK’s sida. Killarna plockar fram sin absolut bästa fotboll när vi behöver den som bäst. Det tidigare höga och tjocka gräset som orsakat oss så mycket problem med kortpassningsspelet hanterar vi nu galant, vi kommer och möter med felvänd spelare för tillbakaspel för att sedan spela bollen på fria ytor bakom backlinjen eller med instick mellan backarna. Men framför allt visar vi upp ett kompakt väloljat försvarsspel där Arvika egentligen inte får till ett enda ordentligt avslut under hela finalmatchen. Ömur kliver fram ordentligt i finalen och visar vilken målskytt av rang han är när han lobbar in 1-0 på volley(!) efter en smörpass av Jeppe och 2-0 kommer efter en fin djupledspassning av Z där Ömur hinner precis före målvakten och enkelt kan sätta 2-0. Men i den här finalmatchen skall ALLA spelare ha beröm, vilken match!
Nu väntar en välförtjänt vila några veckors vila från fotbollen för att sedan ladda på inför höstsäsongen. Avslutar med ett utdrag från lokalpressen i Arvika:
”Arvika tog emot Bollstanäs från Upplands Väsby i sista matchen av årets upplaga av Arvika Cup. Hemmalaget hade inte mycket att sätta emot mot ett imponerande spelskickligt lag i finalen, matchen slutade 0-2.
– De är bättre än oss helt enkelt, konstaterar Arvikas tränare Jonas Gustafsson.
– De sätter oss under press och vi blir stressade vilket gör att vi inte kan få i gång något eget spel, vi tappar boll allt för ofta.”
Kommentarer
Kommentarsfunktionaliteten är avstängd